Bloggtorka
Skriver mest för att jag inte skrivit på så länge. Har inte kännt att jag har nått riktigt att skriva om just nu. Har varit i Göteborg i helgen, och var ute me Adam och Daniel i lördags. Kul kul!
Va på Överby idag me Madde och Cicci, hjälpte Cicci välja Ipod (som jag äger en del i eftersom hon lånade lite pengar av mig =P ). Det blev en silverfärgad Nano 8 gb!
Nu är jag hemma hos Lollo, vi gör rotfrukter i ugn och tittar på Färgan 2. Finns bättre tv, men inte just nu =P
Lollo fixar sås till maten ^^
Kvällens måltid! Nyttigt värre =)
Skriver nog av mig lite bättre imorn! Till alla mina trogna läsare (dvs madde... :P) ber jag om ursäkt för att det varit så tomt de senaste dagarna. Om jag mot all förmodan har några Nya läsare så kan jag meddela att det kommer komma fler inlägg och oftare!
Hörs senare!
//Alexander
Bloglivin knapp!
Hejdå farmor...
Hejdå farmor Inga...
Hon var egentligen mammas farmor.. Men mamma, moster tina och morbror fredde kallade henne farmor, så då gjorde jag oxå det...
Vi syns nån gång...Om många många år...
//Ditt barnbarnsbarn Alexander
Dagen so far
Har varit på möte med Maria Åberg, som är min chefs chef. Hon ringde igår och sa att jag kan få utökad tid som ledsagare åt Oskar i sommar, men då måste jag komma in på intervju. Jag kom dit klockan 10 och allt gick jättebra! Hon var tydligen uppväxt i Vaxholm så det var kul att träffa nån som växt upp så nära mig =)
Vi pratade om i sommar, och pratade om hur mycket jag skulle kunna jobba med Oskar. Och vi kom fram till att med mitt plugg, mina två andra uppdrag och min fritid så skulle det passa med ca 20h/vecka. Då byter vi helt enkelt ut en av våra tretimmarsträffar i veckan mot en heldag =) Ska bli kul! Och MASSA lön =D
Tog några bilder påvägen hem
Det hade kommit lite is under natten, tyckte den la sig så fint så va tvungen att ta lite bilder på de
Tyckte de såg rätt coolt ut ^^
Jag har ju tänkt att göra blogen lite snyggare, så vill göra en snygg header och sånt. Ville gärna ha en bild på mig själv i den också, så igår svalde jag min stolthet (jag brukar nämligen Avsky det här) och tog några bilder på mig själv... Kommer inte visa dom här, men va tvungen att prata ut om de ^^
Därimot ska ja lägga ut bilderna på dagens lunch! En kycklingsallad från Kalasboden med Road Island dressing!
Jättegod!!! ^^
Hörs snart!
//Alexander
Vi pratade om i sommar, och pratade om hur mycket jag skulle kunna jobba med Oskar. Och vi kom fram till att med mitt plugg, mina två andra uppdrag och min fritid så skulle det passa med ca 20h/vecka. Då byter vi helt enkelt ut en av våra tretimmarsträffar i veckan mot en heldag =) Ska bli kul! Och MASSA lön =D
Tog några bilder påvägen hem
Det hade kommit lite is under natten, tyckte den la sig så fint så va tvungen att ta lite bilder på de
Tyckte de såg rätt coolt ut ^^
Jag har ju tänkt att göra blogen lite snyggare, så vill göra en snygg header och sånt. Ville gärna ha en bild på mig själv i den också, så igår svalde jag min stolthet (jag brukar nämligen Avsky det här) och tog några bilder på mig själv... Kommer inte visa dom här, men va tvungen att prata ut om de ^^
Därimot ska ja lägga ut bilderna på dagens lunch! En kycklingsallad från Kalasboden med Road Island dressing!
Jättegod!!! ^^
Hörs snart!
//Alexander
Nattsällskap och nya läsare!
Vad vilar egentligen i vårt undermedvetna? Vad har vi för tankar djupt inom oss som vi aldrig får fram i vanliga fall?
Jag har aldrig kännt min farfar. Har fått det berättat för mig att han såg mig en gång när jag var nyfödd, men är inte ens säker på att det var han pappa pratade om eller om det var någon annan. Han bor någonstans i Frankrike, och visst brukar jag tänka på vem han är och så, men dom tankarna är små och kommer nog inte mer än nån gång per år, om ens det. Inatt hände nånting som aldrig hänt förut. Jag drömde om min farfar. Jag vet inte exakt var jag var någonstans, det var bara en stor sal där jag satt på någon slags filt med pappa och några människor jag inte kände. Runt oss i hela salen satt det andra familjer på varsin stor filt. Jag såg mig runt och helt plötsligt ställde sig en man upp och jag visste direkt att det var min farfar. Han hade pappas hudfärg, vilket egentligen är fel eftersom han är gambian och är väldigt mycke mörkare än så, och han hade en såndär rund och platt afrikansk hatt på sig. Jag minns att jag av någon anledning blev jätteglad, och precis innan jag vaknade ur drömmen kände jag en glädjetår som var påväg ur ögat.
När jag vaknade så fanns det ingen tår, och dom glada känslorna var som om de aldrig varit där.
Tror jag låg i en timme och bara tittade rätt ut i luften och funderade på varför jag kan ha haft denna otroligt märkliga dröm. Kan det vara så att jag på nått sätt, i mitt undermedvetna, är mer nyfiken på min bakgrund än vad mitt medvetna jag vågar medge? Kan det vara så att det dessa tankar legat vilande alla dessa år, och isåfall varför kommer dom fram nu? Kan det vara så. Att det egentligen finns mer. Än vad som syns. Till en nörds tankar.
Kom hem från skolan igår ungefär 10 på kvällen igår. Trött och hungrig, men otroligt uttråkad så ja satte mig vid datorn och skrev i bloggen och började prata me Nicke på msn. Det visade sig att även han va uttråkad så ungefär 23:30 så kom han hit. Vi snackade lite, kollade South Park och sen kom vi in på mina projekt till kursen. Frågade om han skulle kunna tänka sig att vara med som skådespelare i projektet till konsthallen, och han blev jätteglad! Så nu har jag en skådespelare mindre att oroa mig för, plus en kameraman till min MTV Cribs parodi; ZTV Kribbz! (eller kanske ATV Kribbz, AlexTV? De finns ju ingen som bryr sej om ZTV längre. inte för att jag klagar)
Han fick också läsa igenom några av mina manus, bland annat det som han ska vara skådespelare i, och även där fick jag otroligt bra respons =) Ska bli kul att jobba med honom!
Sen blev det fest! Eller fest och fest... Vi åkte till 7Eleven och köpte chips och cola sen hade vi nostalgikväll med "Batman and Robin", den från '97 med George Cloony. (Om någon undrar varför jag endast läser Marvel comics och håller mig undan DC comics så kolla bara på någon av de tidiga Batman filmerna så blir det helt plötsligt väldigt klart och tydligt...) Vi hade askul, satt och sågade hela filmen samtidigt som vi båda blev barnsligt medryckta, för samtidigt som den är otroligt fånig och ologisk (läder-nipples, smaklösa billiga ordvitsar och oförklarliga anhängare t.ex..) så är den faktiskt väldigt underhållande...!
Nicke såg att jag tog fram kameran och SLÄNGDE ifrån sig chipspåsen... "Man kan ju inte se ut som ett fetto" eller nått sånt sa han xD
I ett helt annat ämne så tror jag det var bra för bloggen att jag la ut länken på MSN, för bara idag har ja fått minst två nya läsare (dom han nämligen skrivit i kommentarer) . En av dom är Marri (hej hej! kul att du tittade in! ^^ ) och en av dom är min egen kära mamma... (Hej mamma! Jättekul att du läser! Du skrev i kommentaren till mitt förra inlägg och frågade om det var OK att du läser, och det är klart det är MER än OK! Blir ju Jätteglad när du läser! =D )
Hoppas det snart kommer Ännu fler läsare, skulle vara kul att få "bli hörd" av så många som möjligt =)
Hörs snart!
//Alexander
Jag har aldrig kännt min farfar. Har fått det berättat för mig att han såg mig en gång när jag var nyfödd, men är inte ens säker på att det var han pappa pratade om eller om det var någon annan. Han bor någonstans i Frankrike, och visst brukar jag tänka på vem han är och så, men dom tankarna är små och kommer nog inte mer än nån gång per år, om ens det. Inatt hände nånting som aldrig hänt förut. Jag drömde om min farfar. Jag vet inte exakt var jag var någonstans, det var bara en stor sal där jag satt på någon slags filt med pappa och några människor jag inte kände. Runt oss i hela salen satt det andra familjer på varsin stor filt. Jag såg mig runt och helt plötsligt ställde sig en man upp och jag visste direkt att det var min farfar. Han hade pappas hudfärg, vilket egentligen är fel eftersom han är gambian och är väldigt mycke mörkare än så, och han hade en såndär rund och platt afrikansk hatt på sig. Jag minns att jag av någon anledning blev jätteglad, och precis innan jag vaknade ur drömmen kände jag en glädjetår som var påväg ur ögat.
När jag vaknade så fanns det ingen tår, och dom glada känslorna var som om de aldrig varit där.
Tror jag låg i en timme och bara tittade rätt ut i luften och funderade på varför jag kan ha haft denna otroligt märkliga dröm. Kan det vara så att jag på nått sätt, i mitt undermedvetna, är mer nyfiken på min bakgrund än vad mitt medvetna jag vågar medge? Kan det vara så att det dessa tankar legat vilande alla dessa år, och isåfall varför kommer dom fram nu? Kan det vara så. Att det egentligen finns mer. Än vad som syns. Till en nörds tankar.
Kom hem från skolan igår ungefär 10 på kvällen igår. Trött och hungrig, men otroligt uttråkad så ja satte mig vid datorn och skrev i bloggen och började prata me Nicke på msn. Det visade sig att även han va uttråkad så ungefär 23:30 så kom han hit. Vi snackade lite, kollade South Park och sen kom vi in på mina projekt till kursen. Frågade om han skulle kunna tänka sig att vara med som skådespelare i projektet till konsthallen, och han blev jätteglad! Så nu har jag en skådespelare mindre att oroa mig för, plus en kameraman till min MTV Cribs parodi; ZTV Kribbz! (eller kanske ATV Kribbz, AlexTV? De finns ju ingen som bryr sej om ZTV längre. inte för att jag klagar)
Han fick också läsa igenom några av mina manus, bland annat det som han ska vara skådespelare i, och även där fick jag otroligt bra respons =) Ska bli kul att jobba med honom!
Sen blev det fest! Eller fest och fest... Vi åkte till 7Eleven och köpte chips och cola sen hade vi nostalgikväll med "Batman and Robin", den från '97 med George Cloony. (Om någon undrar varför jag endast läser Marvel comics och håller mig undan DC comics så kolla bara på någon av de tidiga Batman filmerna så blir det helt plötsligt väldigt klart och tydligt...) Vi hade askul, satt och sågade hela filmen samtidigt som vi båda blev barnsligt medryckta, för samtidigt som den är otroligt fånig och ologisk (läder-nipples, smaklösa billiga ordvitsar och oförklarliga anhängare t.ex..) så är den faktiskt väldigt underhållande...!
Nicke såg att jag tog fram kameran och SLÄNGDE ifrån sig chipspåsen... "Man kan ju inte se ut som ett fetto" eller nått sånt sa han xD
I ett helt annat ämne så tror jag det var bra för bloggen att jag la ut länken på MSN, för bara idag har ja fått minst två nya läsare (dom han nämligen skrivit i kommentarer) . En av dom är Marri (hej hej! kul att du tittade in! ^^ ) och en av dom är min egen kära mamma... (Hej mamma! Jättekul att du läser! Du skrev i kommentaren till mitt förra inlägg och frågade om det var OK att du läser, och det är klart det är MER än OK! Blir ju Jätteglad när du läser! =D )
Hoppas det snart kommer Ännu fler läsare, skulle vara kul att få "bli hörd" av så många som möjligt =)
Hörs snart!
//Alexander
Manusar + 25 månader!
Var i skolan idag, hade handledning med Anneli. Gjorde klart de sista uppgifterna för delkurs ett så nu är man av med det! Rätt skönt faktiskt. Vi gick igenom de manus hon läst igenom, och hon berättade att hon verkligen ångrade sig för att hon sagt att jag borde tagit ett annat manus än det jag tänkte från början eftersom det tydligen var så bra =)
Johannes sitter och jobbar på sista uppgiften i delkurs ett - precis som jag gjorde innan han kom.
Ulrika var där när jag kom också. Inte så pratglad, men trevlig tjej när hon väl öppnar munnen. Anneli till höger
Hon pratade tillochmed om att hjälpa mig skicka in det färdiga resultatet till diverse tävlingar, om jag får till det bra! Hoppas verkligen det, vore ju askul! Även om jag kanske inte skulle vinna nått så skulle de va otroligt spännande att vara med. Hon pratade om en tävling i Skåne som hon hade varit på för några dagar sen, och hon sa att hon Defenitivt kunde sett mig där! Blir så otroligt glad när jag får så positiv respons på de jag skriver! Det ända jobbiga är att de nu är bråttom, har ungefär 1 ½ månad på mig att göra klart filmen... Och jag har inte ens skådespelare än, och manuset behöver finslipas... Ska jobba som en galning på bildmanus denhär veckan (jag HATAR att rita!!) och ska fråga Nicke om han skulle kunna tänk sig att vara med som sådespelare... Eller om han känner några som skulle kunna vara.. Helst båda eftersom jag behöver minst tre..
Har ännu en idé till en långfilm som jag tänk på i några veckor nu, och i mitt lilla kreativa huvud börjar det faktiskt forma upp sig riktigt bra! Och för Första gången Någonsin (!) så har jag en titel INNAN jag har hela idén till filmen! Titlar brukar nämligen vara det svåraste när jag skriver. Men nu börjar jag faktiskt fundera på om jag inte ska försöka få ihop det till en bok först? Jag har nämligen varit sugen på att försöka mig på en bok ett tag nu, och det känns som jag skulle kunna göra det här rätt bra. Och eftersom jag ändå vill vänta tills jag har tillräckligt med resurser och erfarenhet att göra den bra nog så skulle det vara kul att få arbeta med den nu ändå. Plus att om jag tillochmed skulle få den publicerad, och den slår bra på marknaden, så blir det ju Otroligt bra publicitet för filmadoptionen. Tro nu inte att jag är HELT dum i huvet, jag vet att chanserna är väldigt väldigt Väldigt små att det går så bra, men dom är ännu mindre om jag inte gör nånting alls, och jag tycker om att drömma och planera =)
Jag och madde firade 25 månader igår!! Fan va länge vi vart tillsammans nu älskling! =D
Älskar dig Så mycket!!!!! <3
Älskling =) <3
Har haft svårt att få ihop några bra tankar i början av inläggen senaste tiden... Tror ja gör så att jag hoppar över dom ett tag och bara låter det komma av sejsjälv. Så att det inte blir påtvingat och så.
Hörs snart!
//Alexander
Johannes sitter och jobbar på sista uppgiften i delkurs ett - precis som jag gjorde innan han kom.
Ulrika var där när jag kom också. Inte så pratglad, men trevlig tjej när hon väl öppnar munnen. Anneli till höger
Hon pratade tillochmed om att hjälpa mig skicka in det färdiga resultatet till diverse tävlingar, om jag får till det bra! Hoppas verkligen det, vore ju askul! Även om jag kanske inte skulle vinna nått så skulle de va otroligt spännande att vara med. Hon pratade om en tävling i Skåne som hon hade varit på för några dagar sen, och hon sa att hon Defenitivt kunde sett mig där! Blir så otroligt glad när jag får så positiv respons på de jag skriver! Det ända jobbiga är att de nu är bråttom, har ungefär 1 ½ månad på mig att göra klart filmen... Och jag har inte ens skådespelare än, och manuset behöver finslipas... Ska jobba som en galning på bildmanus denhär veckan (jag HATAR att rita!!) och ska fråga Nicke om han skulle kunna tänk sig att vara med som sådespelare... Eller om han känner några som skulle kunna vara.. Helst båda eftersom jag behöver minst tre..
Har ännu en idé till en långfilm som jag tänk på i några veckor nu, och i mitt lilla kreativa huvud börjar det faktiskt forma upp sig riktigt bra! Och för Första gången Någonsin (!) så har jag en titel INNAN jag har hela idén till filmen! Titlar brukar nämligen vara det svåraste när jag skriver. Men nu börjar jag faktiskt fundera på om jag inte ska försöka få ihop det till en bok först? Jag har nämligen varit sugen på att försöka mig på en bok ett tag nu, och det känns som jag skulle kunna göra det här rätt bra. Och eftersom jag ändå vill vänta tills jag har tillräckligt med resurser och erfarenhet att göra den bra nog så skulle det vara kul att få arbeta med den nu ändå. Plus att om jag tillochmed skulle få den publicerad, och den slår bra på marknaden, så blir det ju Otroligt bra publicitet för filmadoptionen. Tro nu inte att jag är HELT dum i huvet, jag vet att chanserna är väldigt väldigt Väldigt små att det går så bra, men dom är ännu mindre om jag inte gör nånting alls, och jag tycker om att drömma och planera =)
Jag och madde firade 25 månader igår!! Fan va länge vi vart tillsammans nu älskling! =D
Älskar dig Så mycket!!!!! <3
Älskling =) <3
Har haft svårt att få ihop några bra tankar i början av inläggen senaste tiden... Tror ja gör så att jag hoppar över dom ett tag och bara låter det komma av sejsjälv. Så att det inte blir påtvingat och så.
Hörs snart!
//Alexander
en nörds tankar
Är det fel att drömma? Är det fel att ha stora drömmar om sig själv, och planera för sin framtid på ett sätt som gör en lycklig?
När jag var mindre så va de enda jag ville att bli veterinär. Jag älskade djur (gör jag fortfarande för övrigt) och kunde inte tänka mig nått bättre än att få jobba med att få dom att må bra. Jag var inte så otroligt duktig i skolan, men jag visste också att om jag bara skärpte till mig och började kämpa nångång så skulle jag uppnå min dröm. Jag vet inte exakt när jag slutade drömma om det, men jag minns EXAKT ögonblicket då jag började tvivla på mig själv och drömmen började fagna.
Det var i 7an och jag hade kvartsamtal med min lärare och mamma. Vi gick igenom mina betyg och så och på nått sätt så kom vi in på min framtid. Läraren frågade vad jag ville bli när jag blev stor och jag sa veterinär. Hon tittade på mig och började småle, och sen sa hon: Ja det var höga drömmar. Sen tittade hon ner i bordet, småskrattade och sa: Hehe. Väldigt höga drömmar. Sen fortsatte hon som ingenting. Tror inte mamma hörde va hon sa, för hon tittade till julia (min lillasyster) som var med i en liten barnstol. Men Jag hörde. Det kanske inte låter som så mycket nu när jag berättar det, men det satte så otroligt djupa spår i mig. Det lät så nedlåtande, så förnedrande, så fördomsfullt och rent elakt. Det lät verkligen som "Haha. Vem fan tror du att du är? Du som är så värdelös i skolan redan nu, tror du verkligen att du klarar av att studera till nånting så svårt? Lägg av, fjant.".
Det var början på slutet. Det var då jag började släppa drömmen, och tillslut så försvann den helt. Drömmen ersattes av ännu dåligare samvete än jag redan hade.
Det var först i gymnaset som den biten släppte. Jag började skriva små korta manus och synopsis till möjliga långfilmer, och märkte att jag fick Otroligt bra respons på ALLT jag skrev. Det var tillochmed ett manus till en kontroversiellt strukturerad kortfilm som fick två av mina lärare att börja gråta, vilket jag än idag är väldigt stolt över. Det tillsammans med självförtroendet jag fick tack vare min älskade madde gav mig modet att starta jakten på min nya dröm som filmskapare. Självklart finns det tillfällen då jag tvivlar på migsjälv, men den lilla rösten djupt inom mig som alltid sagt åt mig att jag inte kan göra nånting har ersatts av en röst som säger att jag kan göra vad FAN jag vill. Nu är jag tillbaka. Denhär gången ska ingenting stoppa mig. Säg att jag inte kommer lyckas. Säg att jag hoppar ut för ett stup med brutna vingar. Om jag aldrig slänger mig ut för kanten, hur kommer ja då någonsin kunna veta om jag kan flyga? Jag vet, min dröm är svårfångad. Visst. Det finns ingenting som garanterar att jag kommer lyckas.
Men sålänge det finns luft i mina lungor tänker jag aldrig sluta försöka. Aldrig sluta kämpa.
Jag heter Alexander. Jag är 19 år. Och jag tänker kämpa för min dröm. DET är en nörds tankar.
Hörs snart
//Alexander
När jag var mindre så va de enda jag ville att bli veterinär. Jag älskade djur (gör jag fortfarande för övrigt) och kunde inte tänka mig nått bättre än att få jobba med att få dom att må bra. Jag var inte så otroligt duktig i skolan, men jag visste också att om jag bara skärpte till mig och började kämpa nångång så skulle jag uppnå min dröm. Jag vet inte exakt när jag slutade drömma om det, men jag minns EXAKT ögonblicket då jag började tvivla på mig själv och drömmen började fagna.
Det var i 7an och jag hade kvartsamtal med min lärare och mamma. Vi gick igenom mina betyg och så och på nått sätt så kom vi in på min framtid. Läraren frågade vad jag ville bli när jag blev stor och jag sa veterinär. Hon tittade på mig och började småle, och sen sa hon: Ja det var höga drömmar. Sen tittade hon ner i bordet, småskrattade och sa: Hehe. Väldigt höga drömmar. Sen fortsatte hon som ingenting. Tror inte mamma hörde va hon sa, för hon tittade till julia (min lillasyster) som var med i en liten barnstol. Men Jag hörde. Det kanske inte låter som så mycket nu när jag berättar det, men det satte så otroligt djupa spår i mig. Det lät så nedlåtande, så förnedrande, så fördomsfullt och rent elakt. Det lät verkligen som "Haha. Vem fan tror du att du är? Du som är så värdelös i skolan redan nu, tror du verkligen att du klarar av att studera till nånting så svårt? Lägg av, fjant.".
Det var början på slutet. Det var då jag började släppa drömmen, och tillslut så försvann den helt. Drömmen ersattes av ännu dåligare samvete än jag redan hade.
Det var först i gymnaset som den biten släppte. Jag började skriva små korta manus och synopsis till möjliga långfilmer, och märkte att jag fick Otroligt bra respons på ALLT jag skrev. Det var tillochmed ett manus till en kontroversiellt strukturerad kortfilm som fick två av mina lärare att börja gråta, vilket jag än idag är väldigt stolt över. Det tillsammans med självförtroendet jag fick tack vare min älskade madde gav mig modet att starta jakten på min nya dröm som filmskapare. Självklart finns det tillfällen då jag tvivlar på migsjälv, men den lilla rösten djupt inom mig som alltid sagt åt mig att jag inte kan göra nånting har ersatts av en röst som säger att jag kan göra vad FAN jag vill. Nu är jag tillbaka. Denhär gången ska ingenting stoppa mig. Säg att jag inte kommer lyckas. Säg att jag hoppar ut för ett stup med brutna vingar. Om jag aldrig slänger mig ut för kanten, hur kommer ja då någonsin kunna veta om jag kan flyga? Jag vet, min dröm är svårfångad. Visst. Det finns ingenting som garanterar att jag kommer lyckas.
Men sålänge det finns luft i mina lungor tänker jag aldrig sluta försöka. Aldrig sluta kämpa.
Jag heter Alexander. Jag är 19 år. Och jag tänker kämpa för min dröm. DET är en nörds tankar.
Hörs snart
//Alexander
Fest och sånt
Tunnt med "intressanta" tankar idag. Hade tänkt skriva nånting om att återupptäcka musik som man inte lyssnat på på väldigt länge, men som sagt så känns det lite tunnt. Antar att jag behövde några tanka-lösa dagar.
I förrgår va de fest =) Det började rätt stelt, men sen blev det lite roligare. Lollo tog med mig och madde till en efterfest i Vänersborg efter det, och det var nog det som räddade hela kvä'llen. Tack Lollo!
Har fått låna maddes kompaktkamera också, eftersom hon endast använder sin systemkamera aka. hennes "andra älskling"! Tog lite bilder nu när jag vaknade bara, inte så jätteintressanta men kul ändå!
Bildbevis på att katten naffsar när hon vill ha uppmärksamhet! BUSTED!
"GE MIG! VILL HA!"
Aaron ute och klättrar på buren ^^
Så, där va dom. Morgonens bilder. Ska nog försöka ha med mig kameran på dagarna så att jag kan lägga upp lite bilder med lite mer relevans till själva inläggen. -.-'
Jag har, i min konstanta jakt på ny musik, återupptäckt massa av musiken ja redan hade, men slutat lyssnat på! Satte mobilen på random och bara lyssnade igenom vad som än kom, och det blev "Fan jag hade glömt hur bra denhär va" ungefär tuden gånger!
Tänkte bjuda lite på några av dom ;D
Omnisoul - Waiting (ignorera själva videon, hittade inte den officiella...)
All-American Rejects - Dance Inside
All-American Rejects - Move Along
Lostprophets - Last Train Home
Lostprophets - 4:AM Forever
Rätt tråkigt inlägg, jag vet... Lovar att göra bättre!
Hörs snart!
//Alexander
I förrgår va de fest =) Det började rätt stelt, men sen blev det lite roligare. Lollo tog med mig och madde till en efterfest i Vänersborg efter det, och det var nog det som räddade hela kvä'llen. Tack Lollo!
Har fått låna maddes kompaktkamera också, eftersom hon endast använder sin systemkamera aka. hennes "andra älskling"! Tog lite bilder nu när jag vaknade bara, inte så jätteintressanta men kul ändå!
Bildbevis på att katten naffsar när hon vill ha uppmärksamhet! BUSTED!
"GE MIG! VILL HA!"
Aaron ute och klättrar på buren ^^
Så, där va dom. Morgonens bilder. Ska nog försöka ha med mig kameran på dagarna så att jag kan lägga upp lite bilder med lite mer relevans till själva inläggen. -.-'
Jag har, i min konstanta jakt på ny musik, återupptäckt massa av musiken ja redan hade, men slutat lyssnat på! Satte mobilen på random och bara lyssnade igenom vad som än kom, och det blev "Fan jag hade glömt hur bra denhär va" ungefär tuden gånger!
Tänkte bjuda lite på några av dom ;D
Omnisoul - Waiting (ignorera själva videon, hittade inte den officiella...)
All-American Rejects - Dance Inside
All-American Rejects - Move Along
Lostprophets - Last Train Home
Lostprophets - 4:AM Forever
Rätt tråkigt inlägg, jag vet... Lovar att göra bättre!
Hörs snart!
//Alexander
Catfight! (fast inte den roliga sorten)
En katt som inte vill vara ute och som aldrig träffar andra katter, varför blir den katten aggressiv när den äntligen möter en annan katt? Borde inte den ensamma katten var glad, nyfiken och ivrig att undersöka den enda katten den träffat sen den separerades från sina syskon när den var liten? Om jag var katt och jag var den enda katten jag visste om, skulle jag bli glad och nyfiken om jag helt plötsligt såg en annan katt. Men vad vet jag... Jag är ju ingen katt... JAg är bara en nörd.
Har försökt att få katten att tytcka om att vara ute ett ganska bra tag nu. Det kan ju inte va kul för en liten katt-tjej att spendera hela sitt liv inomhus. Hon ska ju va ute och leka, jaga, springa och få ut all överskottsenergi osm hon annars brukar ta ut Precis när jag ska sova genom att sprigna runt som en galning i lägenheten och klösa, bita och hoppa på diverse saker. Inklusive mg själv.
Hon brukar för det mesta tycka om att hålla sig inne, men igår när dörren ut va öppen så var hon väldigt nyfiken. Så idag tänkte jag testa att få ut henne. Tog hennes grå mus, den hon lekt mest med och verkar vara hennes favorit, och slängde den ut genom dörren ut till hallen. Och det gick fatkiskt! Hon gick ut, hämdate musen och kom tillbaka och lka den framför mina fötter. Som hon alltid gör när vi är inne. Den metoden funkade hela vägen ner för trappen. När hon kom till ytterdörren så tvekade hon en stund, men sen gick hon ut ändå. Tillslut va musen inte ens intressant längre, utan hon gick bara runt och undersökte allting. Tänkte att jag kan gå in i lägenheten igen och lämna dörren öppen för när hon vill in. Men just när jag gick mot trappen så kom katten och ställte sig brevid mitt ben, tittade bakåt och reste ragg. Tittade bakåt och såg grannens rätt stora katt precis innanför dörren. Dom stod tysta ett tag och jag tänkte att dethär blir kul, bra för henne att lära känna en annan katt. Men fan heller. Dom började skrika på varrandra (och dom SKREK verkligen) och jag märkte att det var en riktig fight på gång. Så jag tog katten och gick upp till lägenheten. Hon BET och KLÖSTE och SPRAKADE allt va hon orkade, hon VILLE verkligen mörda dendär katten (undrar va dom sa till varran egentligen?)!
Man ser var kattens framtänder har varit =P
Nu har det läkt rätt fort, men man ser ändå var hon bet med framtänderna och var hon rev med baktassarna. Får nog se till att det är katt-fritt innan vi gör vårt nästa försök.
Nu ska jag jobba, är ledsagare och ska träffa en av mina brukare, Oscar, nu vid två. Vi ska äta hamburgare och kolla på film! =)
Hörs snart!
//Alexander
Har försökt att få katten att tytcka om att vara ute ett ganska bra tag nu. Det kan ju inte va kul för en liten katt-tjej att spendera hela sitt liv inomhus. Hon ska ju va ute och leka, jaga, springa och få ut all överskottsenergi osm hon annars brukar ta ut Precis när jag ska sova genom att sprigna runt som en galning i lägenheten och klösa, bita och hoppa på diverse saker. Inklusive mg själv.
Hon brukar för det mesta tycka om att hålla sig inne, men igår när dörren ut va öppen så var hon väldigt nyfiken. Så idag tänkte jag testa att få ut henne. Tog hennes grå mus, den hon lekt mest med och verkar vara hennes favorit, och slängde den ut genom dörren ut till hallen. Och det gick fatkiskt! Hon gick ut, hämdate musen och kom tillbaka och lka den framför mina fötter. Som hon alltid gör när vi är inne. Den metoden funkade hela vägen ner för trappen. När hon kom till ytterdörren så tvekade hon en stund, men sen gick hon ut ändå. Tillslut va musen inte ens intressant längre, utan hon gick bara runt och undersökte allting. Tänkte att jag kan gå in i lägenheten igen och lämna dörren öppen för när hon vill in. Men just när jag gick mot trappen så kom katten och ställte sig brevid mitt ben, tittade bakåt och reste ragg. Tittade bakåt och såg grannens rätt stora katt precis innanför dörren. Dom stod tysta ett tag och jag tänkte att dethär blir kul, bra för henne att lära känna en annan katt. Men fan heller. Dom började skrika på varrandra (och dom SKREK verkligen) och jag märkte att det var en riktig fight på gång. Så jag tog katten och gick upp till lägenheten. Hon BET och KLÖSTE och SPRAKADE allt va hon orkade, hon VILLE verkligen mörda dendär katten (undrar va dom sa till varran egentligen?)!
Man ser var kattens framtänder har varit =P
Nu har det läkt rätt fort, men man ser ändå var hon bet med framtänderna och var hon rev med baktassarna. Får nog se till att det är katt-fritt innan vi gör vårt nästa försök.
Nu ska jag jobba, är ledsagare och ska träffa en av mina brukare, Oscar, nu vid två. Vi ska äta hamburgare och kolla på film! =)
Hörs snart!
//Alexander
Projekt
Det är kul att jobba i projekt. Tycker om känslan att ha en deadline och eget ansvar att klara den. När jag tänker på vilka jobb jag skulle kunna ha så faller de flesta på samma sak; att göra samma sak om och om igen. Dag in och dag ut. Det är därför jag vill jobba i projekt, och lite mer specifikt med Film. Ingen dag blir sig lik, man får göra det man tycker om och man får eget ansvar att slutföra sin uppgift på produktionsbolagets deadline. Blir glad när jag tänker på min framtid som jag tänkt den. Hoppas verkligen den blir sann.
Va hos Anneli idag, hon som håller i min kurs. Fick feedback på manuset (som ännu inte är 100% klart) och hon tyckte det var jättebra! Men hon vart orolig att jag tog på mig för mycket på för lite tid. Vi pratade om det och kom fram till att jag ska spara detta manus till sommarkursen, och ta ett annat som är lite mindre kompicerat nu så att den kan bli klar innan kursen är slut. Ska ta ett som jag skrev i gymnasiet, som var ett förslag till filmen vi skulle göra i Riga. Tyvärr så blev det inte så eftersom lärarna tyckte att ALLA skulle få vara med och skriva manuset... Så hela mp3an och mp2an satte sig och började spåna idéer, men tillslut så blev det jag och en till som fick skriva det färdiga manuset ändå. haha.
Hursomhelst, de blir ett annat manus till detta projekt! Ska bli rätt kul ändå =)
Fick lite spark i röven också för att jag inte lämnat in alla uppgifter från tidigare delkurser. Fy mig. Får jobba klart me dom och lämna in dom på tisdag. Då blir hon nog nöjd =)
Hörs snart!
//Alexander
Va hos Anneli idag, hon som håller i min kurs. Fick feedback på manuset (som ännu inte är 100% klart) och hon tyckte det var jättebra! Men hon vart orolig att jag tog på mig för mycket på för lite tid. Vi pratade om det och kom fram till att jag ska spara detta manus till sommarkursen, och ta ett annat som är lite mindre kompicerat nu så att den kan bli klar innan kursen är slut. Ska ta ett som jag skrev i gymnasiet, som var ett förslag till filmen vi skulle göra i Riga. Tyvärr så blev det inte så eftersom lärarna tyckte att ALLA skulle få vara med och skriva manuset... Så hela mp3an och mp2an satte sig och började spåna idéer, men tillslut så blev det jag och en till som fick skriva det färdiga manuset ändå. haha.
Hursomhelst, de blir ett annat manus till detta projekt! Ska bli rätt kul ändå =)
Fick lite spark i röven också för att jag inte lämnat in alla uppgifter från tidigare delkurser. Fy mig. Får jobba klart me dom och lämna in dom på tisdag. Då blir hon nog nöjd =)
Hörs snart!
//Alexander
Filmblogg
Tänkte tipsa om en kul filmblogg! En kille som skriver lite allmänt om film, och har en månadstävlig som ja deltar i!
Klicka här för att komma till bloggen och månadstävlingen!
Klicka här för att komma till bloggen och månadstävlingen!
I skolan
Vi har alla hört folk som säger "Uppskatta det du har medans du har det". Orden och uttrycken varierar, men budskapet är det samma. Och vi har alla saker vi faktiskt borde uppskattat, men missade det vi hade. Varför är det så egentligen? Varför är det så många som fungerar på det här sättet? Är det för att vi helt enkelt är dumma och bortskämda, eller är det kanske för att vi behöver känslan av att livet kan vara så mycket bättre för att vi ska kunna jobba för det? En depressiv syn på det hela, jag vet, men det går inte att förneka att sakna nånting man borde uppskattat när man kunde är otroligt depressivt. Har jag en poäng med det här? Ett budskap eller en baktanke? Kanske.. Ska jag vara ärlig så vet jag inte... Det är bara en nörds tankar.
Den sensate tiden har jag kännt att jag saknar mitt gymnasium. Saknar att gå till skolan varje dag klockan 08:50, sätta sig och jobba på en uppgift man fått av läraren i Rörlig Bild, eller sätta sig och lyssna på läraren i Mediakommunikation och hennes oändliga föreläsningar (som ALLTID gick över i hennes Second Life eller nån annan helt orelaterad historia). Det var sån skön känsla i min skola. Den va rätt nystartad när jag gick där så det var inte så många elever. Ca 60 pers i skolan, en etta, två tvåor och två treor. Gick i enväldigt liten klass också, det var bara 8 pers i klassen. och fastän vi aldrig kom varran riktigt nära, personkemin gick väl inte ihop så mycket som man önskade, så hade jag det ändå jävligt bra där. Hade bra lärare, många roliga och intressanta lektioner, egen dator som man använda Varje lektion, även om man inte behövde den. 
Skolan - RHS Åkersberga
Det jag saknar allra mest är kursen Rörlig Bild. Hade världens bästa lärare, Åsa. Vi kunde sitta flera lektioner i rad och prata om allt som hade med film att göra. Vi hade jätteintressanta föreläsningar, uppgifterna va roliga att göra och själva känslan av att få så mycket eget ansvar och sitta och jobba ihop sitt material var otrolig. Nu i efterhand så känner jag att jag borde uppskattat det mer än jag gjorde. Jag var för fokuserad på tiden Efter gymnasiet, eftersom jag längtade efter att flytta ihop med Madde, och jag var för fokuserad på att avsky många andra av invånarna i Åkersberga (vilket inte är helt obefogat, eftersom Åkersberga är överfyllt med fjortisar och idioter, vars största intresse är att knarka, supa och sprida falska rykten).
Men även fast det fanns mycket skit så borde jag ha lämnat det vid dörren när jag kom in till skolan. Då kanske jag hade fattat att jag hade de väldigt bra när jag va där, och insett att jag borde uppskattat det innan det tog slut. För tillslut så tog det slut. Nu låter det säker som att jag inte tycker om mitt liv som det är Nu. Men bara för att jag saknar nånting betyder det inte att jag inte kan uppskatta hur jag har det nu. Tog studenten och flyttade till Vänersborg, och nu behöver jag inte betala 400kr varranan helg för att vara nära min älskling. Nu har jag en jättemysig lägenhet med bra grannar, har en katt och två fåglar hemma, har skaffat några jättebra vänner och framför allt så har jag en Underbar flickvän att dela mitt liv med!
Yeah, life is Pretty Great right now... =)
Hörs senare!
//Alexander
Matar på med inlägg
Änsålänge så är det ju ingen som läser ändå. Då kan jag lika gärna skriva inlägg efter inlägg utan betydelse, så jag får "träna" lite. Vet inte varför igentligen men jag känner att jag verkligen vill hålla igång den här bloggen. Kanske för att jag har försökt tidigare men inte lyckats. Det kanske är ett undermedvetet begär att jag vill avsluta det jag började med. Jag vet inte, jag bara skriver...
Bloggen är ju rätt tråkig änsålänge... Ingen snygg layout, inte så värst intressanta inlägg och rätt få bilder. Men det finns inte så mycket att göra åt det, åtminstånde inte just idag. Äger ingen kamera så jag har inga intressanta bilder att lägga upp för tillfället. Hittar jag nått väldigt kul så brukar jag använda kameran på mobilen, men har inget kul där heller just nu.
Anledningen till att inläggen inte är så värst intressanta än är för att jag skapade bloggen för ungefär en timme sen, och det här är tredje inlägget i natt. Och jag har faktiskt en ursäkt för layouten också... Jag har glömt ALLT som har med programmering och webdesign att göra. Antar att det är en sån grej som försvinner om man inte håller på med det på ett tag.. Ska försöka få bloggen lite snyggare, om ja smörar Riktigt mycket för Madde så kanske hon hjälper mig göra min blogg lika snygg som hennes... Om det råkar vara NÅGON mer än just madde som läser denhär (hej älskling! ^^) så rekommenderar jag att ni spanar in hennes blogg! http://madeleinegothe.blogg.se
Det var allt för inatt!
Hörs imorgon!
//Alexander
Bloggen är ju rätt tråkig änsålänge... Ingen snygg layout, inte så värst intressanta inlägg och rätt få bilder. Men det finns inte så mycket att göra åt det, åtminstånde inte just idag. Äger ingen kamera så jag har inga intressanta bilder att lägga upp för tillfället. Hittar jag nått väldigt kul så brukar jag använda kameran på mobilen, men har inget kul där heller just nu.
Anledningen till att inläggen inte är så värst intressanta än är för att jag skapade bloggen för ungefär en timme sen, och det här är tredje inlägget i natt. Och jag har faktiskt en ursäkt för layouten också... Jag har glömt ALLT som har med programmering och webdesign att göra. Antar att det är en sån grej som försvinner om man inte håller på med det på ett tag.. Ska försöka få bloggen lite snyggare, om ja smörar Riktigt mycket för Madde så kanske hon hjälper mig göra min blogg lika snygg som hennes... Om det råkar vara NÅGON mer än just madde som läser denhär (hej älskling! ^^) så rekommenderar jag att ni spanar in hennes blogg! http://madeleinegothe.blogg.se
Det var allt för inatt!
Hörs imorgon!
//Alexander
Xbox! =)
När man väl kört igång bloggen och fått ut första inlägget, då tycker man ju att det borde bli lättare nästan direkt eftersom man tagit steget över tröskeln och kommit igång. Men så är det verkligen inte för mig. Det känns faktiskt lite som de första dagarna på ett nytt jobb. Man vet inte riktigt hur man gör allting, inte riktigt vad man ska prata om. Man kännrr sig inte hemma än helt enkelt. Känns till och med lite spännt ibland. Som att allt man gör och säger är lite krystat på något sätt.
Jaja... Det är väl bara att skriva på. Tills det går över...
Har fått hem ett Xbox 360 idag som jag köpte på Blocket! Väldigt nöjd faktiskt, nu gäller det bara att få tag på lite bra spel!
Vad kan jag skriva om nu då, i detta desperata försök att få igång denhär bloggen..?
Förutom spelet så har dagen varit otroligt händelselös.. Nicke och Josse var här igår natt så jag sov rätt länge in på dagen. Vaknade väl runt 11.00 och gick direkt till datorn för att kolla om mitt xbox hade kommit tfram till posten på ICA Kvantum än. Det tog två timmar innan det stod att det var klart att hämta, sen ringde jag Nicke direkt och frågade om han kunde tänka sig att hjälpa till att köra så jag slapp bära hem hela paketet. Grym vän som han är så tvekade han inte ens, och en halvtimme senare så satt vi i bilen påväg mot posten.
Vad har hänt sen då... Har pluggat, fått lite gamla försenade uppgifter överstökade. Försökt skriva lite på manuset till ett kommande projekt. Inte så mycket, helt enkelt.
Skriver nog nånting mer lite senare, bryter här för att inlägget inte ska bli så långt ^^
Hörs sen, hoppas jag!
//Alexander
Jaja... Det är väl bara att skriva på. Tills det går över...
Har fått hem ett Xbox 360 idag som jag köpte på Blocket! Väldigt nöjd faktiskt, nu gäller det bara att få tag på lite bra spel!
Vad kan jag skriva om nu då, i detta desperata försök att få igång denhär bloggen..?
Förutom spelet så har dagen varit otroligt händelselös.. Nicke och Josse var här igår natt så jag sov rätt länge in på dagen. Vaknade väl runt 11.00 och gick direkt till datorn för att kolla om mitt xbox hade kommit tfram till posten på ICA Kvantum än. Det tog två timmar innan det stod att det var klart att hämta, sen ringde jag Nicke direkt och frågade om han kunde tänka sig att hjälpa till att köra så jag slapp bära hem hela paketet. Grym vän som han är så tvekade han inte ens, och en halvtimme senare så satt vi i bilen påväg mot posten.
Vad har hänt sen då... Har pluggat, fått lite gamla försenade uppgifter överstökade. Försökt skriva lite på manuset till ett kommande projekt. Inte så mycket, helt enkelt.
Skriver nog nånting mer lite senare, bryter här för att inlägget inte ska bli så långt ^^
Hörs sen, hoppas jag!
//Alexander
Första inlägget
Det är alltid den första raden som är svårast. När den första punkten väl är satt så brukar det flyta på rätt bra efter det. Så är det för mig iallafall.
Jag ska inte göra det misstag jag gjort de andra gångerna jag försökt blogga, vilket är att skriva så långa inlägg att ingen orkar läsa. Det är bara så jag är ibland, gillar att skriva och gillar att skriva detaljerat. Men jag ska försöka att hålla mitt skrivande i chack Om jag ska berätta lite om mig själv så kan jag säga att jag heter Alex, är 19 år och bor i Vänersborg. Uppväxt i Åkersberga, en förort till Stockholm, och flyttade hit sommaren 2008 för att bo med min flickvän Madde.
Jag är otroligt besatt av film. Har framtidsdrömmar om att bli regissör och manusförfattare, vilket skulle passa mig bra eftersom jag är extremnörd och tycker om att skriva. Skrev rätt mycket i gymnasiet, och om jag får skryta lite (vilket jag annars aldrig gör) så fick ja väldigt bra respons på nästan allt jag skrev.
Om det är någon som undrar varför jag kallar migsjälv nörd så är det inte för att jag inte tycker om mig själv. Det är helt enkelt för att jag har rätt bra självinsikt och eftersom jag läser comics, drägglar till vissa spel, är Totalt ointresserad av sport och har film som största intresse så är Nörd det som definierar mig bäst! Jag är nörd, och jävligt stolt över det! Nu känner jag att jag börjar dra iväg lite med längden på mitt första inlägg, så jag ska ta att avsluta med ett löfte om att mina inlägg ska va korta och inte så jobbiga att läsa i framtiden!
Hörs snart!
//Alexander
Jag ska inte göra det misstag jag gjort de andra gångerna jag försökt blogga, vilket är att skriva så långa inlägg att ingen orkar läsa. Det är bara så jag är ibland, gillar att skriva och gillar att skriva detaljerat. Men jag ska försöka att hålla mitt skrivande i chack Om jag ska berätta lite om mig själv så kan jag säga att jag heter Alex, är 19 år och bor i Vänersborg. Uppväxt i Åkersberga, en förort till Stockholm, och flyttade hit sommaren 2008 för att bo med min flickvän Madde.
Jag är otroligt besatt av film. Har framtidsdrömmar om att bli regissör och manusförfattare, vilket skulle passa mig bra eftersom jag är extremnörd och tycker om att skriva. Skrev rätt mycket i gymnasiet, och om jag får skryta lite (vilket jag annars aldrig gör) så fick ja väldigt bra respons på nästan allt jag skrev.
Om det är någon som undrar varför jag kallar migsjälv nörd så är det inte för att jag inte tycker om mig själv. Det är helt enkelt för att jag har rätt bra självinsikt och eftersom jag läser comics, drägglar till vissa spel, är Totalt ointresserad av sport och har film som största intresse så är Nörd det som definierar mig bäst! Jag är nörd, och jävligt stolt över det! Nu känner jag att jag börjar dra iväg lite med längden på mitt första inlägg, så jag ska ta att avsluta med ett löfte om att mina inlägg ska va korta och inte så jobbiga att läsa i framtiden!
Hörs snart!
//Alexander
